Vi blev tillsagda att ”öppna våra broar” och nu har Hisingen tagit emot så många Majornabor att jag inte längre känner igen mig.

Hisingen har gått förlorat. Den så kallade ”Majorna-flykten” har lett till systemkollaps.

Varje år tar vår ö emot tiotusentals glada utflyttare från Majorna, ivriga att få en parkeringsplats, en större balkong och kanske äntligen en chans att handla på ICA Maxi utan att krocka med en cello på pakethållaren.

Men integrationen har misslyckats. Aldrig förr har jag sett så många tygpåsar i Bräcke. På Kvilletorget är kön till surdegsbageriet längre än kön till Systembolaget. Och när Eriksberg får en vinbar vet man att något har gått riktigt snett.

Hisingen tar varje år emot 20 000 Majornabor med rågbröd i ena handen och second hand-soffor i den andra.

Vi de riktiga hisingsborna tvingas fly undan när våra gamla hederliga traditioner hotas: att sitta på en oljetunna i Frihamnen, att balansera på Eriksbergskranen eller spela rysk roulette med en rostig Volvo 740 på Lundbyleden.

Nu ersätts detta av yoga i Färjenäsparken, akustiska gitarrkvällar i Biskopsgården och baristakurser på Lindholmen. Det kallas utveckling – jag kallar det sabotage.

Borta är de gamla jobben där man fick stå och lukta diesel och svett. Borta är moset på Wieselgrensplatsen. Istället står folk i kö för kimchi-tacos och halloumi-wraps.

En vän till mig försökte köpa en falukorv på LLs. Han kom hem med en glutenfri tempeh-chorizo och en flyer om klimatterapi.

em äger Hisingen nu? Majornaborna.

De har tagit våra pizzerior, våra rondeller, ja till och med våra älvar. När jag senast var på Ringön såg jag en pop-up med hantverkskaffe. På Ringön!

Snart kommer de kräva att byta namn på Eriksberg till ”EkoBerg”. Och när någon satte upp en affisch om salsa för småbarn i Tuve, då dog min sista gnista hopp.

Så till er Majornabor som nu sitter i era loftlägenheter i Kvillebäcken och känner er nöjda: lämna tillbaka vår ö. Ni har fått bron, men bron var enkelriktad.

Tacka oss genom att gå tillbaka.